Avgrund?
Jag står vid världens ände, vid ett svart gap som väntar på att sluka mig. De sylvassa stenarna skär i mina fötter, och såren blir större för varje gång jag tar ett nytt steg. Jag springer.. fortare.. fortare.. men när jag vänder mig om är avgrunden fortfarande en millimeter bort, en till rörelse och jag finns inte mer.
Jag skriker allt vad jag orkar, men vad tjänar det till när jag befinner mig i ett vakuumfyllt, svart intet där allt liv absorberas av min egen rädsla. Medvetet tar jag ett steg framåt, i hopp om att fly från avgruden, men just då faller jag - faller in i dina armar.
Andfådd ser jag mig omkring och får syn på dig. Du ler, smeker mig över håret och säger att jag haft en mardröm. Du kramar mig, och jag känner hur sömnen smyger sig på igen. Jag vet var jag hör hemma.. jag vet också när det är jag känner mig som mest trygg. You can give me shelter... and for that, I love you. Beyond words..
Obicna ljubavna pjesma..
Maj '07 - Malta
.. och sen så har vi en instruktionsbild - "how to kiss a boy". :)
Sitter och lyssnar på "Obicna ljubavna pjesma" (framförs av Aerodrom). Hälsan kunde vart bättre (känns som att jag konstant är sjuk nowadays), men jag är ändå lycklig.. livet helt enkelt leker :) Sista lektionen är på fredag, i form av en tenta dock, men vafan! Sen är det ju sommarlov.. åh, vad jag har längtat! (..sa Azra och kände sig som en liten 10-åring igen.) Förresten så fyller jag 20 (t j u g o) den 15:e juni, coolt va? :) Lilla flickan håller på att bli stor nu.. känns lite konstigt måste jag medge. Är inte tonåring längre, inte för att tonåring är the keyword då, men ändå.. no matter what så kommer jag alltid att vara Family's Baby, punkt slut.
I onda kaze:
Ja nikad nisam znao pisat ljubavne romane,
jer draze mi je ono sto u dvije-tri rijeci stane.
Zato me ne gledaj tako i ne zijevaj,
znam da ti je dosadna, al' ipak sa mnom pjevaj...
..obicnu ljubavnu pjesmu, obicnu ljubavnu stvar,
sto kraja nema, a ni pocetka.. oooohh...
As my mama always said: Be careful with what you do.. in the end, it all comes back to you. I zaista je to odlicno rekla - ne mozes biti s*pak (da izvinete, but hey! I put a *-thingy) prema ljudima, i ocekivati se da ce to sve nezapazeno proci. "What goes around, comes around" (indeed, iako je malo izgnjavljena poslovica.) A kao sto Balasevic kaze:
..sada znam gde sam gresio,
i gde sam, nazalost, bio gad.
A gde, nazalost, ne..
Ja sam kamen cvrsti. Ne dozvoljavam da se na mene utice ili da me neko mijenja. To je mozda mac s dvije ostrice sto se mene tice, ali na kraju krajeva.. that's who I am, and who I've always been.
Ali i ovom prekaljenom kamenu treba nesto.. nesto u formi ljudskog tijela, koji ide pod imenom Toni.
"Even the strongest and most hard objects need a soft base to rest on."
- Azra Dzamalija
Nepp, nu ska jag gå och dricka varm choklad! Njut av livet.. every day counts! :)
The Us!
Ja sam tvoj Lilla Snigel, a ti si moj Stora Fläcken.. :$
You can stand under my umbrella..
You had my heart and we'll never be world apart,
maybe in magazines, but you'll still be my star.
Baby, 'cause in the dark you can see shiny cars,
and that's when you need me there,
with you I'll always share... because..
When the sun shines, we'll shine together.
Told you I'll be here forever, said I'll always be your friend,
took an oath, Imma stick it out 'till the end.
Now that it's raining more than ever, know that we still have each other.
You can stand under my umbrella, you can stand under my umbrella..
These fancy things will never come inbetween,
you're part of my entity, here for infinity.
When the war has took its part, when the world has dealt its cards
If the hand is hard, together we'll mend your heart, because..
When the sun shines, we'll shine together...
Min kärleksförklaring till dig, älskling..
Inatt såg jag på dig medan du sov, älskling.. trots den tunga känslan i huvudet och tröttheten som smög sig på kunde jag inte förmå mig att sluta se på dig. Så sårbar, så oskyldig.. så älskvärd. De vackert formade läpparna, de trötta ögonlocken som slöt sig.. jag undrade: Var det mig du drömde om, älskling? ..kände du hur jag iakttog varenda liten detalj i ditt ansikte?
Två veckor, en oerhört lång tid att vara borta ifrån den man älskar av hela sitt hjärta. Fyra månader, en löjligt kort tid för att börja älska någon så innerligt som jag älskar dig. Jag finner inte orden för att förklara hur jag känner, men då ser jag bara in i dina ögon och det känns som att du förstår allt - utan att jag behöver säga ett enda ord.
Trots den hemska förkylningen som smugit sig på som en tjuv i natten har du varit vid min sida, tagit hand om mig.. kokat vaniljte :) .. och detta älskar jag dig för. Jag vill att du ska veta att jag uppskattar allt du gör för mig, ljubavi. Idag försökte jag förklara hur mycket du betyder (så som jag försökt ett oändligt antal gånger), men det slutade med de ynkliga orden "du är mitt allt, jag behöver dig mer än luften jag andas". Usch, så otillräckligt.. så färglöst jämfört med det jag verkligen känner.
Kao sto uvijek kazem Toni, ti si moja radost.. moja sreca.. moj zivot - kratko jasno. I nakon toliko dugo vremena, srce mi jos uvijek jace udara kada te pogledam.. dovoljno je da na tebe bacim pogled kada si najvise zauzet, caught up in something, i opet se zaljubim u tebe.. kao onaj prvi put kada si mi oduzeo dah.
Bokstäver- bara ett ynkligt försök att sätta ord på känslor.. men det är omöjligt, det vet både du och jag. Det är därför jag inte alltid kommer på de bästa och vackraste orden att säga dig, älskling. Men en sak ska du veta - det finns inte ord i världen som kan beskriva min lycka över att jag har dig. Du är min, och jag är din..
Zauvijek.