Ti si najbolja kad si slobodna...
..u tvom svijetu sve radi za tebe...

Ostavite cvetna polja, nek' cvetaju za Ljiljanu...
Ja, mina kära vänner. Det har ju blivit lite dåligt med uppdatering på sistone, men nu så ska vi se! Jag kan inte direkt påstå att det händer en massa grejer (tack vare det superfina vädret vi har ute *not') men nu har jag officially lov and I love it! Den enda nackdelen är att jag är en sån jäääävla nattmänniska, så det blir ju att man lägger sig sent och vaknar riiiiktigt sent, likaså. Vi ska inte ens prata om när jag gick upp idag.
Jag kan börja med att berätta att min Sarajevo-resa är bokad. Den 2:a juli (ako Bog da) tar jag flyget ner, och det coola är att det är en enkelbiljett, så vi får se när jag är hemma. Jag har bestämt mig för att leva livet on the wild side lite (oooh, vad farlig jag är som bokar biljett i enkel riktning, haha) och ta dagen som den kommer. Men helt seriöst, jag är en STOR control freak så att inte veta i förväg är pain in the ass för mig. Jag behöver inte nämna att jag INTE är något fan av överraskningar (jag vill inte ha srcani udar vafan.) En inplanerad Kroatienresa finns också med på listan and I can't wait. Ser jättemycket fram emot gott sällskap, värmande sol, god mat och lots and lots of slana voda. Sen är det väl en självklarhet att jag har saknat pappa mycket, så det kommer också vara en av höjdpunkterna - att bara få umgås med honom.
Om exakt en vecka (dvs. 15:e juni) fyller jag år... hela 22. Det känns gött som fan, två är faktiskt min favoritsiffra (viktigt vetande.) Sedan är det som grädde på moset att jag fortfarande blir stoppad på 18-årsställen för att de vill kolla leg. Babyface? Daaaamn right. Min kära vän Ari fyller år den 11:e så det blir en utgång då, för att fira honom. Sedan fyller min älsklings-Shirre-Pirre år den 22:a, något skoj händer då också. Fyfan, vi är många, vi junibarn.
Och så lite bilder från min, Shirres och Aris senaste get-together:
Kovali planove, kuzili istine...
Nogom pred nogu, tiho ja po vodi hodam svojim putem uspravno.
Pljuga na pljugu jednu na drugu slazem,
sate, dane, godine.
I teku bitke, teku porazi,
kad nije film da pravda pobjedi, sjeti se...
Kako smo mastat' znali
i Bogu dane krali ispred Zvecke satima.
Kovali planove, kuzili istine,
svak sa svojeg oblaka.
Kad krenu bitke, dodju porazi,
ti znas da nije lako isti ostati...
Moje zastave uvijek su iste boje,
nad njima ljubav caruje.
Moje zastave nikad na pola koplja,
ljubav se ne predaje...
