AzricaK

Nu tänkte jag visa er lite bilder på lägenheten. Förvisso är de kassa eftersom jag inte är nån fantastisk fotograf, men de ger i alla fall en hum om hur saker ser ut :) Gången då jag skrev att jag skulle visa er bilder var temat rött och vitt, men eftersom en svart soffa införskaffades så gick min dröm om rött och vitt i kras, så nu är det tre färger istället. Fast det ser ändå fint ut (tycker ju jag då) och man behöver inte snöa in sig på färger egentligen... skulle det var så att vi tröttnar på t.ex. det röda så är det en enkel sak att fixa (och ändra på.)

So, here comes:

"Vardagsrummet"
(haha, det är ju en etta liksom)

IKEA-fan:
Lampor, spegel, soffbord, tevebord, gardiner, matta..
ja, allt är från Ikea helt enkelt

I specifically said I DON'T like flowers,
men folk tyckte väl ändå att blommor behövdes :)

Den svarta soffan då, och den gigantiska bokhyllan bakom är från *trumvirvel*... Ikea!
Den funkar som en rumsavdelare mellan köket och vardagsrummet.
(Let me remind you att det fortfarande är en etta haha)

Sängen. Hur mysigt som helst därinne :)

A's syntjävlar  som tar upp onödig plats..

Lilla badrummet

Och sist (och minst) köket. Jag tycker faktiskt att jag är ett riktigt snille
som kom på att dela av med den coola hyllan *klapp på axeln*



Så. Nu vet ni hur det ser ut i alla fall :) Ska gå och klä på mig nu och sedan blir det en runda på stan med bejbeh. Jag är riktigt sugen på en chai latte... lateeeeeer. :)

Okej. Detta är ett barmhärtighetskn... eh... inlägg. Jag har egentligen inte nån större ork att uppdatera, men jag gör det ändå (för jag är såååå himla snäll.)

Kan väl berätta att jag har börjat jobba på en vårdcentral i stan med min partner in crime. Och när jag säger in crime, så menar jag verkligen in crime. Jag kan förklara ett (för oss - inte så konstigt) scenario från idag: En av sjuksköterskorna där vi jobbar (jobbar... HA!) ska tydligen sluta så hon har med sig tårta. När alla andra hugger in, tar jag och Arijana en liten bit var för att visa att vi är kulturna djeca. Vi äter upp vår smula (förlåt, tårtbit menar jag) och sätter fint in tallrikarna i diskmaskinen. Under lunch, medan vi glupskt äter vår mat, sitter vi och spanar på kylskåpet och morrar åt alla som ens vågar gå nära det (Gud nåde den som ens kastar en blick på tårtkartongerna!) Det är redan här vi utvecklar vår plan, ser ni. Andra planerar bankrån, Azra och Arijana planerar hur man lättast plundrar ett kylskåp.

Så när alla ätit klart sin lunch och gått från lunchrummet tar vi en rast från vårt oerhört jobbiga och påfrestande arbete (som inkluderar facebook-surfande, varm choklad-drickande och sovande på britsar) och smyger tillbaka (Mission Impossible-style, tänk er the movie theme song) för att put our plan in action. Medan A håller utkik tar jag fram tårtkartonerna och går loss. Med darrande händer skär jag bitar stora nog för att mätta en hel familj och springer mot omklädningsrummet. Men tragiskt nog slutar det inte där, mina vänner. Långt ifrån. Vi har inte ballz för att äta där, utan vi går in på toaletten. Två tjejer, två gafflar, en tallrik. You get the picture. När allt är uppätet (typ två minuter senare....... okej, jag ljuger, det tog inte ens en minut) håller A utkik igen och jag kutar mot diskmaskinen för att dölja alla spår efter vår kriminella handling.

Som ni kanske förstått är det riktigt roligt att jobba med min P.I.C. Under de här två veckorna har jag skrattat mer än vad jag har gjort på två år typ. Det är nästan så att magmusklerna börjar titta fram (om det inte vore för den fula vågen in our office som bitchar sig mot mig och säger att jag väger fyra kilo mer än vad jag egentligen gör *wishful thinking*) när vi är med varann.

Annars så mår jag bra. Det är hur jobbigt som helst att vakna halv sju varje morgon, men det blir mindre jobbigt när man vet att en rolig dag väntar. Sambolivet har börjat falla på plats nu och det känns mer än underbart att bli omfamnad varje natt, medan man håller på att somna. Bilder på lägenheten finns ännu inte, har inte orkat ta tag i det, men från jobbet finns det dock. Därför hänvisar jag återigen till den soon to be hundägaren, som faktiskt HAR bilder, men har varit lika lat som jag och inte orkat lägga upp några (hint hint!)

Så, nu ska jag gå och fixa matlåda inför i morgon och sen se på Paranormal Activity med my määään. Jag önskar er alla en trevlig fortsatt kväll och samtidigt vill jag passa på att säga att man faktiskt inte behöver vara rädd för tandläkaren. Är man ändå det, kan man ju alltid bita dem i fingret, så låter de en vara. Eller hur?

Niiiiiighty. (...följs av en egobild)