Keso funkar alldeles utmärkt som kvällssna...
Keso funkar alldeles utmärkt som kvällssnack. Kom hem vid 8-snåret och har suttit och pluggat sen dess. Ska förmodligen göra samma the following two hours. Sutra skola od 09-16 och sedan ser kvällen likadan ut som idag. Datorn har inte vart på sen igår i vjerovatno i nece sve do petka. Mama, ziva sam, jedem voce kako treba i tako dalje. Ovih dana nemam pojma sta rijeci kommunikation ili socialliv znaci. Ma pooojma nemam. Okej, tillbaks till Gustav Vasa, Laurentius Andreae och Västerås riksdag år 1527. Gahh.. sängen blev plötsligt mycket attraktiv.
Nikad više neću doći kod tebe..
Jag var stressad som en liten pungråtta idag, no kid. Inte allt för tidigt vaknade jag, tog det lugnt, drack kaffe och tittade på teve när jag bestämde mig för att skumma igenom schemat inför nästa vecka. Inte många tider alls nästa vecka, vilket är tur med tanke på hur mycket att jag har att plugga. Men så inser jag: shit, det står 12-20 på söndagar. Och klockan var runt 11:20 när jag insåg detta, så det var bara att dra på sig första bästa brallor, en myströja och sätta upp håret i en knut. Sprang som att det inte fanns någon morgondag och kom bara fem minuter sent. Ima jedan kund koji je uvijek onako översocial, a nije bas ni los, i bas danas dosao da handla... när jag inte har smink på mig. Yay! Så vi chitchatade som vanligt (kunderna i kön blir alltid så irriterade, haha, men det kan ju bero på att vi skriver böcker) och jag klagade över hur jag kände mig så trött-looking utan smink. Och han säger den mest klockrena grej: känner du dig naken... rädd... exposed? Dog lite halvt av garv. Tur att han tyckte att jag var söt utan smink, men stackarn kände sig säkert tvungen att säga så, för annars hade jag tagit extra betalt för den dyraste vara han handlade. Haha, nädå.
Nu har jag precis badat. Lekte att jag var Tajci i badkaret, så lite längre ner får ni låten som jag framförde inför min publik - alla mina 159 shampoflaskor. Nu sitter jag med en skön selfheating ansiktsmask som luktar vanilla fudge, eller KOLA (ma karamela bolan, vad svenskar alltid ska komplicera till det. KOLA je coca-cola, a karamela je karamela ne'a dalje.) Och jag var en halv sekund ifrån att skriva världens längsta inlägg om saker som får mig att bli mörkrädd, men sen så insåg jag att jag inte pallar. Vem fan bryr sig egentligen? Jag borde lära mig att tagga ner lite, inace cu krepati od sikiracije i förtid. Typ när jag är 27. Sikiram se bezveze oko stvari koje su egentligen totalno nevazne. Sån pungråtta jag är.
Nämen vafan, nu droppar maskjäveln. Jag är besatt av ansiktsmasker, så jävla mys att bara kleta på och känna hur man blir snyggare för varje sekund som går. Och jag envisas fortfarande med att smaka på varje mask som luktar gott. Note to myself: bara för att det luktar gott innebär det inte att det är gott. Do duse, mozda bi i funkalo da se malo poseceri. Not to myself (broj dva): poseceri masku drugi put i pripremi kasiku. Mmm..
Evo vam pjesma. Ni fattar inte hur besatt jag var av Tajci när jag var liten. Herregud, samo kad se sjetim. Och denna låten påminner mig om när jag var 17-18. Man kände sig träffad av varje sån här venorezajuca pjesma. Eh mladost, ludost.. om man bara hade då vetat vad man vet nu, cini mi se da bi sve nekako lakse bilo. Ma hajde, kao sto bi tetka rekla: J*be mi se, hajvaj, uzivaj.
M-hmm, you tell him guuuurl! Laku noc.
Moje oči neka prate te..
Izaberi nekog da na mene liči,
moje lice, moje oči neka prate te.
Kad me jednom ne bude, ostat' ću u priči,
jer on će biti tu da te na mene podseti.
Čuvaj ga i ne daj mu da ode,
da ode kao ja.
Fin låt av Darko. Otippat av mig att lyssna på sånt här smörigt shit. Och sen så gjorde jag allt annat än att plugga. Jag åt, jag lyssnade på musik och jag hade en photosession med mig själv. Vilket resulterade i bilden här ovan. Jesam ego, ali nema veze. Näfan, nu går jag och äter lite till och ser på teve. Natti!
Kvällens bantningssnack: iste med smak av ...
Kvällens bantningssnack: iste med smak av persika (påminner mig om sommar, yey!) och kräftstjärtar. Så jävla gott! Håller ni inte med om att morski plodovi är det godaste som finns? Okej, inte sniglar och bläckfisk då, to je odvratno. Och hur många av er mussar vet att havsdjur (menar inte fisk då, utan typ räkor och kräftor) är lika förbjudet som griskött? Det visste ni inte, va? Synd att jag åker till helvetet bara för en så simpel grej. Så himla många liv jag tar nu bara för njutningens skull, stackars små kräftor. Nej, nu fortsätter jag att haramisera (nytt ord!) och samtidigt plugga. Ko bi rekao da su ledeni caj i kräftguzovi tako dobra kombinacija. Det är fest i min mun, holla'.
Fan, alltså.. inte kul att vara fast på jo...
Fan, alltså.. inte kul att vara fast på jobbet när man har plugg upp över öronen. Slutar 20 och då står följande sak på schemat: plugg 21-00, nattkäk efter 00, och sedan upp igen vid 09 för att plugga innan jobbet, som börjar 13. Gaaaahhhh. Jag har officiellt inget liv fram tills på fredag. Hade jag inte haft pizza framför mig nu så hade jag blivit arg. Aaaarii! Puss :)
Does that make me crazy?
Possibly..
Och så där såg resultatet ut. Jag borde egentligen sova, för i morgon måste jag upp mycket, mycket tidigt. Men istället sitter jag och gör personlighetstest mitt i natten, som den budala jag är. Good for me!
Fan, alltså.. det är jävligt knivigt med såna här test. Grejen är ju att man ska svara utifrån hur man själv uppfattar sig själv och inte hur man tror att andra uppfattar en. Men det sistnämnda känns nästan enklare. En fråga löd "skulle du säga att du låter dig styras av ditt hjärta eller din hjärna?" och jag fastnade. Hur gärna jag än ville svara hjärna - jag anser mig själv vara rätt så logisk och sansad ändå - så blev det till slut hjärta. Jag är en väldigt känslig person och styrs mestadels av mina omedelbara känslor. Till och med mitt horoskop varnar mig för att fatta beslut när jag är upprörd (and God knows I've made some bad ones.) Oavsett hur rätt eller fel någonting är enligt logiken, så kommer jag ändå alltid styras av hur det känns. Extraversion innebär att man är mer utåt- än inåtvänd (hej, översocial) och perceptionsbiten tyder på att man föredrar att leva på ett flexibelt och spontant sätt. Tanke och känsla väger ungefär lika tungt hos mig (logik, objektivitet, personlig värdeskala - allt spelar roll) och intuition-biten betyder att jag använder mig utav mitt "sjätte sinne" och ser möjligheter i det omöjliga. Pitaju "är du punktlig, eller är du tidsoptimist?" Jag garvade lite. Jag? Punktligt? Årets skämt. Men de får det att låta så fint - "tidsoptimist", istället för "hajvan hajvanski koji uvijek kasni."
Med andra ord är jag psykopat. Det är vad jag får det till i alla fall. Pogotovo kada se ovako povampirim i sjedim do neka doba, a moram rano ustati. Svenska kyrkan dödade mig förut, det är så jävla många namn, årtal och platser att jag knappt minns var och när jag själv är född. Pire i krompir in maj hed. Eller ja, lite mosigt i alla fall. Mogla bih sada malo pire i krompira sa maminim cufticama. Och kantarellsås. Och ett glas iskall coca-cola. Åh.. blev hungrig helt plötsligt. Näfan, nu ska jag tvångslägga mig och se på teve lite i hopp om att trötta ut mig själv (borde köra på en sån där käck tvångströja också.) Om ni vill veta huruvida ni är normala eller psykopatiska (bless your souls), så hittar ni testet HÄR.
Nattinatt, små köttbullar.
Livet innan en tenta är oerhört jobbigt oc...
Livet innan en tenta är oerhört jobbigt och påfrestande. Man har inget social liv (sa tjejen som precis suttit i telefon i en timme och surfat på facebook), det är knappert med mat (imam samo cokolade - tragedija) och livet är allmänt jobbigt (Simpsonsfilmen börjar kl. 21, I'm so watching it.) Jag säger ju det, rena rama helvetet. Funderar på att ta livet av mig genom att överdosera socker - toliko mi je lose. Men det får vänta lite, för först ska jag naviti Coloniju do daske i vrcati malo. Nema, gotovo je - padam u depresiju.. hähä.
Kul att bli väckt av kväljningar tack vare...
Kul att bli väckt av kväljningar tack vare att man drömmer att någon får skallen bortskjuten och köttfärsen bara ligger där på marken. Det vidrigaste jag nånsin drömt, hands down. Nu är frågan om jag ska upp och börja plugga på svenska kyrkans historia, eller otkinuti jos koji sat. Det blir nog det sistnämnda, kako je fino i toplo u krevetu.. åh, min underbara säng. Have I told you that I love you lately? I do. You're the one! Mmm.. god natt dårå (eller morgon?) Ne bih ja po ovoj zimi sada ustajala, haha. Rod' majka lijeno svoje. Mh-mh-mh *nana-som-skakar-på-huvudet-ljud*
Good bye, my lover. Good bye, my friend...
Ne kazu bezveze "kroz Bosnu ne pjevaj, kroz Srbiju ne igraj, a kroz Makedoniju niti igraj niti pjevaj." Ända sedan jag kan minnas har jag haft någon konstig förkärlek för danser från Makedonien. Jag älskar musiken, rörelserna... allt. Likaså är det med serbisk folkdans. Om det är någon som kan dansa så är det serber och makedoner.
Sjecam se prvi put kada sam zakoracila prostorije Dukata. Za mene je to bilo nesto sasvim veliko i magicno i pamtim kako sam bila odusevljena dok sam sa velikim ocima posmatrala one "velike" kako igraju. I nakon nekog vremena sam i ja pocela igrati. Od tada igru nosim u srcu, i svaki put kada cujem razne melodije srce zaigra a za noge i da ne pricam.
Tyvärr har lite av upplevelsen förstörts av diverse anledningar. Det har nästan gått år sedan jag slutade dansa och jag ångrar det inte för en sekund. Stundvis kan jag bli nostalgisk och sakna själva dansandet, musiken, rytmen och lyckoruset som går igenom kroppen, men samtidigt inser jag att det inte är den Dukat som är aktuell nu som jag saknar. Jag saknar uppsättnigen som var när jag själv var yngre, runt 15-16 - när den var som bäst. Då alla dansade för att de älskade att dansa och det var också det enda sätt man fick dansa på: om man var tillräckligt duktig. Det var inte vem som helst som fick gå upp på scen och det krävdes både blod, svett och tårar för att man skulle få den äran. För det var precis det det var - en ära.
Tiden strax innan jag skulle sluta dansa kunde jag bli så upprörd över diverse saker och det åt upp mig. Inte bara för att ingenting var som det brukade längre och för att jag ansåg att kvaliteten bland dansare hade sjunkit så mycket, utan för att det på något sätt kändes som mitt skötebarn som jag såg på förtäras och förstöras. Jag hade dansat i mer än halva mitt liv, sedan jag var runt tio år gammal, i nije mi svejedno bilo. Jag kunde inte göra någonting åt saken, men samtidigt ville jag inte bara stå och titta på. Jag hade varit med om både upp- och nedgångar med dansadet i släp och många fina minnen grundades just då. Senast igår satt jag och tittade på ett videoband (stenålders, haha) då syrran var 16. Året var -99 och de var nere i Sarajevo under juli månad för att uppträda under Bascarsijske noci. Och klumpen i halsen växte sig bara större och större. Att jämföra uppsättningen, föreningen som den var då med nu... tja, vad jag kan säga. Nema rijeci. Dukat vise nikada nece biti sta je jednom davno bio. Och det kanske bara är jag som är nostalgisk och ser inte saker med klara ögon, men det var precis samma känsla som fick mig att sluta. Uttrycket "man ska sluta när man är på topp" kanske stämmer ändå.
Det må vara så att jag inte längre dansar, och jag kan med handen på hjärtat säga att jag aldrig kommer dansa för KUD Dukat igen, men elden för dans brinner lika starkt än idag som den gjorde när jag bara var ett barn, som lös upp likt solen bara jag fick sitta och titta på. Åren som jag har haft där har varit underbara och de är en del av mig, av mitt liv. Jag har älskat det från allra första stund till den allra sista, då jag satte min fot i danslokalerna för sista gången.
Och genom hela den långa resan har det bara handlat om dans. Det har aldrig handlat om människorna som utgör ensemblen - nema covjeka bez kojeg se ne moze - och inte heller om att få synas eller höras mest, utan endast om att få höra den ljuva musiken, att låta hjärtat dansa i takt och att känna hela ens själ uppfyllas av ren lycka. To je za mene igra u najciscoj formi i tako ce mi uvijek ostati u sjecanju.
Som tur är har jag 12-pack Piggelinglassar...
Som tur är har jag 12-pack Piggelinglassar. Och chips med ost- och chillismak. Och cola. Vet ni, vi kom in på det skummaste samtalsämnet nyss, och vi kom fram till att jag hade ätit min egen lilltå för tio miljarder. Ni tycker säkert att det är vidrigt, men jag menar ju stekt, inte rå! Herregud, vad trodde ni? Aj, ilningar.. glassjävel!
Munchmallow - Trajni slatki kolac preliven...
Munchmallow - Trajni slatki kolac preliven kakao prelivom. Vaddå trajni? Den är redan slut. Spucala sam kutiju dok si rek'o britva.
Följde direktsändningen från BHT (på dator...
Följde direktsändningen från BHT (på datorn) samtidigt som Castaway och har precis hört Merlins bidrag till Eurovision. Love in rewind. Den var helt okej, tror att den kan grow on me. Dino är lite simpatican när han läspar :) Tillbaks till filmen och min dark chocolate med karamell och fikon. Låter vidrigt, smakar heavenly.
Ko kaze da sam ja "neurozna"?
Jag är najzivcanija osoba na svijetu. Utan att överdriva. Kom hem för en liten stund sen och nu så tänkte jag berätta om min ever so wonderful day.
Det började bra med tanke på att jag fick skjuts till skolan och jag slapp alla weirdos som tycks dras till mig som hästflugor till skit. High five. Men sedan bröt helvetet loss när jag satt på vagnen på väg hem. Looord, have mercy on my soul, jag blir irriterad bara jag tänker på det. Någonstans vid Svingeln går en gammal arap-peddo på och jag ser direkt att han har sina peddoögon på sätet precis bredvid mig. Självklart sätter han sig också bredvid mig och jag känner nästan för att be en liten bön inom mig, där jag ber en högre makt att ge mig styrka och tålamod. Jag bad aldrig, dock, så redan där gick det åt helvete. Hela vägen från Svingeln till Hjällbo ser jag hur han tittar UPP OCH NER på mig med sina odvratne peddoögon och ett par gånger suckar jag till och med högt för att liksom markera att min irritation stiger. Ingen framgång. Han fortsätter med sitt äckelbeteende. Till slut går jäveln av i Hjällbo och jag fortsätter mot Angered för att lugna mig med en McFish & Co.
I Angered väntar nästa sak som kommer att bli min död en vacker dag. Ett till irritationsmoment. Säg mig, kära läsare, HUR okej är det på en skala att som 45-årig arap-peddo (bas sam rasse, ali su oni najgori vafan) ta fram sin stenåldersgamla telefon för att TA KORT på någon? Alltså... jag blev så chockad och arg på samma gång. Tänk er att ni står i en kö för att köpa käk och där står en äcklig apmänniska och tar kort - BEZ PARDONA, som att det är världens normalaste grej att göra. Hörru, kompis... jag förstår att du har växt upp i en jävla grotta sa tvojih 157 brace i sestara, men allvarligt talat?
Missförstå mig rätt nu. Jag sitter inte och tror att jag är all that eller att jag tänker att de är below me för att jag är sååå mycket snyggare (det är jag, but that's not the point.) Men vad fan hände med att bete sig civiliserat? Jag kommer aldrig att förstå det, och jag skiter fullständigt i förklaringar som "men det är deras kultuuuuur, det är en komplimang när de tittaaaar." Kultura my ass, gledaj ti cacu svog istället. Jag blir så jävla raspucana av det här att det inte är sant. Jag funderar på att köra på heltäckande ninjaoutfit (inte religionsmässigt, utan för att försöka förhindra en för tidig död i samband med sikiracija) när jag ska ut någonstans. Och jag säger det igen: inte för att jag tror att jag är så mycket bättre än alla andra - hell, de tittar ju på fula brudar också - utan för att slippa bli så jävla arg. Zivotinje neotesane. En dag kommer jag säkert att koka över och börja skrika frenetiskt, kasta med armarna, dra mig själv i håret, spucati peddojäveln och till slut börja lipa som att det inte fanns någon morgondag. Bara för att jag är så zivcana.
Pheeeew. Skönt att få vara hemma. Alltså... jag är egentligen inte SÅ zivcana (tjesim se.) Men jag pallar inte nekulturne ljude. Kom igen, inte fan är jag den enda som blir irriterad över sånt här. Right? Right! Så... nu ska jag pokriti se med min mysiga deka och se på Castaway (skrev först Outcast, haha.) Baaaaaaj.
*WOOOOSAAAAH*
Jedna mladost, jedan svijet nade raste tiho u srcu tvom..
Sjukt störande att ha en lektion klockan 15:15, ni anar inte. Känner hur irriterad jag blir bara jag tänker på det. Vem fan lägger en lektion vid den tiden? Gahh. Hade ju kunnat spendera den här dagen på att plugga (det säger jag bara, tjesim samu sebe) ali neee. Har en till fetingtenta nästa fredag, sketakul. Jag vet inte hur de har tänkt sig, för vi har lektion mån-tors samma vecka. Obligatoriska. Tack GU, jag känner verkligen hur ni främjar mina studier och hjälper mig att utvecklas inte bara som lärare, utan också som människa. Tack!
Nej, nu skippar vi sarkasmen och återgår till någonting roligare. Livet leker och jag ska gå och äta god mat nu innan skolan. Såna småsaker kan verkligen göra ens dag (god mat snackar jag om nu.) Och så här ser jag ut idag. Nu när jag tittar på bilderna så inser jag att jag ser ut som en ginger som försökt färga håret blont. Jag tänkte vara smart och vägra bleka utväxten (den blir alltid sådär fult gul) och denna gång använde jag vanlig färg (typ pärlblond.) Haaaaa-haaaaaaaa. Tji fick jag. Säger ju det.. izgledam isto kao carrottop trying to become Anna Nicole Smith. Ali nema veze, I can pull it off. Har ju sån skön personlighet att mitt yttre inte spelar någon roll (haha, dog lite nu när jag skrev så.) Nu slutar jag att svamla. Idem se obuci i picim. Puss!
Bara lyssna på låtjäveln innan jag slår er.
(Försöker mig på en ny Azra. Den snälla funkar inte alltid, så jag tänkte att jag testar med att hota er. Ali stvarno poslusajte, teta Josipa zna o cemu prica.. ili pjeva.)
U meni tada, potajno i silno, goret' će ljubav..
Da li negde sama bol u duši skrivaš
i svoju tugu u sebi nosiš sad.
Ili možda srećna novi život živiš,
ali još uvek..
volim te.
Med tanke på min musiksmak så känns det som att jag är född cirka 40-50 år för sent. Det finns ingenting vackrare än såna här oldies. Leo Martin heter mannen som sjunger detta. Vill ni lyssna på någonting annat fint så föreslår jag att ni hittar Arsen Dedic på youtube. Annars kan nu ju alltid fortsätta lyssna på er era "joj, ubit cu se, vezat cu vene, umrijet cu zbog tebe"-låtar, men jag tycker ändå att ni håller er till det jag har att erbjuda. Ne mislim ja vama zlo vafan. Brinem se ja o vama, kära läsare. Lite sköna old style ballader har faktiskt aldrig dödat någon. Inte vad jag vet i alla fall.
Nu ska jag fortsätta att äta mitt godis och se på film. Månen är stor och rund och mina impulser gör så att jag får lust att ställa mig vid fönstret och yla lite, ono för skojs skull, ali necu zbog komsija. Ha en slapp söndagskväll och njut av zadnji komad vikenda (fick det att låta som att jag pratar om tårta, haha.) Puss!
På Ikea och leker Mickey Mouse med underlä...
På Ikea och leker Mickey Mouse med underlägg. It's a good look for me, right?
Idag var en fin dag. Kändes nästan som hös...
Idag var en fin dag. Kändes nästan som höst ju! Var med lille T en stund och åt på McDonald's, blev ihjälkittlad och skrattade åt ingenting. Och nu ska blondie här (börjar äntligen närma mig det resultat jag ville ha) byta om en snabbis till festligare kläder och sedan bär det av ut i kylan. Idag är en sån dag då allt är bara fint, lyckligt och bezbrizno. Yaay. Och jag inser att livet är alldeles för kort för att tänka på saker jag tänkt på sve do sada. Ne neeee. I ain't getting no younger (tidig ålderskris, haha.) Ha en fin lördagskväll, kära läsare, i dobro se utoplite! Vani vjetar dere, brr. Puss!
Zar tako da mi vraćaš..
Alltså... lilla, lilla älsklingen då. Hur duktig är han inte på en skala? Först skulle jag ha tagit med honom till McDonald's da se najedemo kao ljudi. Sedan hade jag helt enkelt adopterat honom. Eller kidnappat (om han inte hade gått med på frivillig adoption.) Och slutligen hjälpt honom med språket lite (språkpolisen inom mig reagerar, haha.) Förstår ni vilken talang killen har, eller? Da je njega odvesti u Idol pa da svedi vide kako se pjeva, haha. Nej, nu ska vi inte vara såna.
Och så originallåten då, så himla fin.
Hello little fella'! How did you get there...
Hello little fella'! How did you get there? Så himla kul var det inte att läsa om Heliga Birgitta, det är roligare att äta Lidl-chips och dricka cola.
I čekao bih samo nju, ni jednu drugu..
En frusen men glad Azra. Häy girl, häääy.
En snabbisuppdatering så här innan läggdags. Nyss hemkommen (eller ja, för en och en halvtimme sedan ungefär) och nu sitter jag allmänt och dödar tid genom att lyssna på Djole när jag egentligen borde göra vettigare saker (som att sova, till exempel. Just a suggestion.) Var ute på en mysig fika med D och traskade därefter hem med snöflingorna i håret. Tack för en fin kväll, D.
Min mamma fyller år idag, yaaay! Pratade med henne i telefon på hemvägen och tvingade henne vara kvar i luren tills klockan slagit tolv. Hon tyckte att jag bara var allmänt jobbig och att jag malde på om ingenting (en av mina fina egenskaper, haha.) But little did she know att jag ville vara den första som grattar henne. Måste upp lite tidigare i morgon för att ringa några viktiga samtal och uträtta ett par ärenden (bland annat köpa födelsedagspresent, är alltid ute så sent fan!) och sedan blir det middag hos moder min. En skön torsdag, helt enkelt. Ja, bortsett från tvättiden och pluggandet som väntar.
Lord, have meeercy on my soul vilket krig jag utkämpade (det heter så, va?) med mig själv inatt. Fick världens frossa när jag hade lagt mig och skakade av kyla fram tills klockan blev 4 (på morgonen menar jag då.) Sedan gick jag upp (som den vampyr jag är) och drack te, vitamintabletter och åt sån där nallechips från Lidl. Bra kombination. Vid 5-snåret blev jag dåsig igen och somnade med två deke och jorgan. Vid 10 gick jag finally upp och mådde prima ballerina (jag ljuger, men det lät fint.. right?) Äsch, det viktiga är att jag tror (med betoning på tror) att jag är okej nu. Annars blir jag fan arg och slår mig själv. Ne moze ovako, min egen kropp motarbetar mig till fullo. Ako ti ja ustanem!
Sängen kallar. Och jag lämnar er med följande favvolåt.
Postoje u nama neke neprevodive dubine.
Postoje u nama neke stvari neprevodive u reci.
Ne znam...
Alltså.. ne orkam. Tror ni inte att feberj...
Alltså.. ne orkam. Tror ni inte att feberjäveln spucade mig igen? Looord! Har ont i varje muskel, kinderna är röda som att jag precis fött barn (alternativt pressat ut världens största bajskorv) och det dunkar i skallen. Ni ser ju själva: kinder, nästa och läppar ser ut att vara izsamarani. Och jag fryser ihjäl. Gaaaaahh. Känns som att tredje världskriget pågår i mina inre organ i ne daju mina försvarsceller da one elaka celler tar över. Fight, my babies! Fight! Knarkade nyss en panodil och tog en sån där vitamin-brustablett. The war is oooon, elaka bakterier! Nattinatt allesammans.
Pile moje milo, imat' ćeš svega...
Den där Emina Jahovic, alltså. Inte bara överdrivet snygg (I totally would), utan också talented. Vad är det med mig och såna här cheezy låtar? Börjat lyssna på bara såna här "m-hmm, damn right.. I'm strong.. I'm better than this!!"-låtar på sistone. Gööörlpower.
Nu väntar en dusch och sedan ska jag nanna. Är übertrött, men i morgon väntar en fin dag. Hopefully... :)
Vadå skämmas för att ta kort på vagnen? Åh...
Vadå skämmas för att ta kort på vagnen? Åh, blir så himla glad tack vare vädret! Älskar när solen är framme och man känner sig allmänt fab. Häääy! Är på väg till skolan nu och sedan väntar några timmars jobb. Helt okej. Och lille T som måste vara överlycklig tack vare vissa omständigheter :) Grattis igen! Alltså, VARFÖR måste alltid folk sätta sig bredvid mig när det finns tvåsätesplatser lediga överallt? Varför?! Sånt kan provocera sönder mig och jag tror direkt att de är psykopatiska när de sätter sig pored mene. Fan! Okej.. djupt andetag.. fin och solig dag. Fin och solig! *upprepar för mig själv för att inte få utbrott, haha*
Kraa-kraaa-kraaaaaaa.
Det förjävliga med att ha feber är att den är så oberäknelig. Först fryser man, sen kallsvettas man... sen fryser man igen, och kallsvettas till sist. Hela dagen har jag haft feber och just nu är jag inne på kallsvettas-delen. Sitter i linne och shorts och det känns som att det är cirka 40 grader i rummet. Det dröjer säkert inte länge förrän jag måste klä på mig igen tack vare frossan. "Nämen, det var ju treeeeevligt." Haha.
Har nyss duschat och tvättat håret. Passade på att ta på mig skrubbhandskarna och gick loss på min stackars hud, så nu är jag röd som fan på diverse ställen. Men det är bra, för man blir så himla len sen. Kontam kad sam vec bolesna da passam på att ta hand om mig själv lite. Måla naglarna i en fin färg, lägga ansiktsmask och kräma in mig extra mycket. Kad ce vise ovo ljeto, så man slipper vara så torr överallt. 
Vitt nagellack - för att matcha min vampyrhy, haha.
Får ofta komplimanger och frågor kring min hy. Det är inte så att jag aldrig får utslag, ali me dobro slusa överlag. Rätt så jämn ton och rynkfri (än så länge, praaaise the Lord.) Det är nog någonting jag har ärvt av mamma, för hon har väldigt fin hy. Jag gör faktiskt inte så mycket, slarvar mestadels och tvättar bort smink med vanlig tvål. Men då jag blir väldigt torr överallt (inklusive ansiktet) under vinterhalvåret så använder jag oftast bebiscremer. De är lite fetare och återfuktar bättre. Denna är en favorit, och Becutan likaså (köper värsta stashen när jag är i Bosnien, borde satsa på att bli cremelangare.)
Fräsch bodylotion som kyler ner. Jätteskönt att använda den på sommaren, haha. Och för att informera er om världens viktigaste grej (hähä) så använder jag deostick av samma slag (luktar precis som lotionen.)
Borde köra på den här mudmask-looken lite oftare, för ögonen framhävs som fan. Kanske the new it-thing. Häy girl, häääy.
Armen är ett fint bevis på hur hårt jag skrubbade med handsken. But it's okay, huden blir så himla len efteråt. Yeey.
Så, där har ni värdefull information. Nu ska jag feeeena (föna) håret (och mig själv lite, känner hur frossan smyger sig på) och sedan ska jag se på film. Ovanligt, va? Tänkte väl det. Har både skola och jobb i morgon, men med tanke på hur jag har mått de senaste dagarna så får jag se hur jag mår i morgon. Skulle ringa och sjukanmäla mig idag och J svarade. Tydligen låter jag som en kråka i telefon, haha. Jag skyller på halsen. Men jag låter nog som en liten kråka överlag.
Kraaaaaa-kraaaaa-kraaaa. Äsch, nu kom jag av mig.
Laku noc, era små cashewnötter. Fino spavajte.
Al' voda uvijek bježi od svog izvora.
Hello, good-looking people. Ne mogu da se nagledam så snygga som de båda är. Han är så där manligt snygg (enligt mig, håller ni inte med onda ne znate sta valja) och hon är sjukt vacker. Hot momma, m-hmmm. Jag säger ju det, they'd sure make some pretty babies. Ako oni nece så ställer jag upp som frivillig, haha.
..a ginemo oboje da jedno drugo zgazimo.
Så här ser det ut när man försöker strike ...
Så här ser det ut när man försöker strike a pose när man är sjuk. Har podocnjake och ett fint utslag i pannan, men det stoppar mig inte från att leka America's next top model. Jag tycker att jag är lite söt ändå, inte många som kan pull off the podocnjak-look, haha. Cred till mig for trying. Nu ska jag ta och äta middag och sen ska jag försöka tvinga min someone special att komma hit och se på film. Kad nece Muhamed brdu, hoce brdo Muhamedu, ha ja. Skönt med en lugn helg efter en stressig vecka, synd bara att den kommer gå åt att hosta, nysa och ha frossa. Äsch, det blir nog bra. Ska dränka mina sorger (okej, hosta då) i coca-cola. Ha en fin lördag, allesammans. Ljubi vas nana Azra.
They see me rollin'.
Varje liten cell i min kropp gör ont och febern släpper inte. Gah. Har laddat upp med te, panodil, alvedon, ipren och allt vad det är, men så inser jag... fan, Strepsils! De är verkligen mina räddare i nöden, a nemam ih. Så jag ska ta på mig hundra tröjor, ett tjugotal byxor och bege mig mot apoteket för att storhandla grejer för halsen. Det värsta som finns med influensa är halsen, no kid. Och den äckliga torrhostan. Ser ut som att jag nästan ska avlida när hostattackerna kommer. Och kräkas på samma gång, haha.
Här har ni världens sötaste grej, vill bara plocka upp den och izgnjaviti (katten då.. ma hajde, sköldpaddan också. Här diskriminerar vi inte. No, sir. Hade faktiskt två sköldpaddor kad sam bila mala i kad smo zivjeli na Korculi.)
Allt blir så mycket enklare med mat.. food...
Allt blir så mycket enklare med mat.. food is the solution to all of our problems, speciellt McDonald'smat! Mmm.. McDonald's.
Satana perkele.
Kul dag. Verkligen.
Är på så himla dåligt humör för tillfället och det är bra att ingen är i min närheten, för idag bits den här hunden.. jävligt hårt. Har redan kastat telefonhelvetet i väggen två gånger idag (kao da mi je on kriv, poor baby) och gråtit en skvätt. Dock inte av sorg, utan av ren och skär ilska. Typiskt mig - att lipa när jag inte kan handskas med min argsinthet, haha. En mycket trevlig egenskap, no?
Fifan. Nu räcker det med pluggande för idag, kan ändå inte koncentrera mig på samsara, nirvana, mahayana och allt vad det är. Fick till och med ställa in fikat idag på grund av att jag kände mig stressad över plugget. Ska springa bort till Ica en snabbis nu, köpa något gott att äta (och cola, har sån fetingabstinens) och sedan ska jag se på 300 (tri stoje, haha) som börjar klockan 21:00 på kanal 9. För er som inte gillar att se på muskulösa, halvnakna män (insane people) så kommer Bruce Almighty på 11:an (gamla MTV, bar je tako kod mene) samma tid.
That's about it. Nu ska jag ut i regnet och bli pisseblöt (lite popisana så.) Då kanske utsidan matchar insidan lite bättre. Gu', så käck jag är idag! Riktig käckis in da haus. HEHE.
Da si mi potrebna, jasna je istina.
En mycket lyckad utgång, alltså. Och återigen hände samma grej som förra gången: vi kom hem någon gång efter fyra, åt käk från Burger King som att det inte fanns någon morgondag och somnade i soffan med kläder på. Yaay. Hade ingen lust att gå ut på hela dagen och var bombsäker på att jag inte skulle någonstans fram tills klockan blev runt nio. Sedan vaknade festpinglan i mig till liv. Och såna här spontanutgångar är alltid bäst. Vi kom dit som ett gäng på sex personer och inom loppet av en timme hade alla splittrats. Jag var nog den första som avvek, haha. På Lounge var det lika bra drag som vanligt och jag träffade på mycket intressanta människor. Vissa som ville göra mig till bula (haha, internt) och andra som jag ska fika med i morgon. Så himla kul att knyta nya kontakter. Speciellt söta sådana, hähä.
Oh, well. It was good while it lasted, dear weekend. Nu blir det till att begrava sig i böcker fram tills fredag, och inte nog med det så jobbar jag torsdag-söndag. Not so yaay, ali hajde.. proci ce i to.
Nu ropar duschen på en snabbis (sick perv) och sedan hade jag tänkt att ge mig på A Serbian film, trots att precis ALLA har avrådit mig (det heter väl så? avrådit?) Den ska tydligen vara riktigt sjuk, grotesk och sinnessjuk, men eftersom jag är som ett barn (ni vet.. säger man nemoj, så gör man det med meningen) så känner jag att jag måste se den. Kommer säkert ångra mig for the rest of my life, med tanke på att den är så vidrig att den är förbjuden i över 20 länder, men vad gör det om typ hundra år? Exactly my point.
God natt.
En frågde precis 'ni är väl inte helsyskon...
En frågde precis 'ni är väl inte helsyskon?' Joooorå, det är vi. Priti seke, zar ne? Taxin väntar, puss!
Hade en fin dag med Eno och hans vänner. N...
Hade en fin dag med Eno och hans vänner. Nu sminkar jag mig med Guetta i bakgrunden och ett glad vitt bredvid mig. Snart åker min heta, blå nyårsklänning på (ja, alltså.. från förra nyåret) och klackisar och sedan står utgång på schemat. Yaaaay, är på ett jätteglatt humör, och jag vet inte om det är vinet eller pirret i magen. Hiiihiiii. Puss, mina fina, ha en awsome lördagskväll/-natt!
Zaboravi proslu tugu.
Hur kommer det sig att det alltid är roligast (eller ja.. enklast är väl det rätta ordet) att städa på kvällen? Jag städar aldrig när det är ljust ute. Aldrig. Får alltid mina städryck på kvällen, och dessa ryck har nu resulterat i att jag har dammsugit varenda vrå i hemmet, moppat golven, bytt lakan, dammat av allt och våttorkat och skurat ihjäl badrummet. Det är kliniskt rent hos mig nu, officially. Mätt och belåten är jag också, med ett leende på läpparna. Vid ett tillfälle fick jag lite ont i magen över att jag log så mycket, men så tänkte jag "to hell with it" och fortsatte i gamla banor. Tror att när man har varit ur balans ett tag (da ne kazem ledsen) så får man nästan skuldkänslor över att vara för glad. Så jävla löjligt.. det löjligaste som finns, faktiskt. Keep on smilin', guuuurl.
Nu ska jag faktiskt byta om, packa ner pyjamas och andra nödvändigheter (som en tjej behöver för att klara sig på en öde ö typ, haha) och sedan sticker jag iväg. Myskväll med film och nyttigheter (ni vet.. chips, godis, cola, choklad.. same old) står på schemat, fastän jag borde plugga. Men jag får väl helt enkelt plugga järnet i veckan. Har från måndag till torsdagkväll/natt på mig att plugga in och finslipa det allra sista. Pheeeeww, blir trött bara jag skriver det.. tänk fan att jag verkligen måste göra det också. Pheeeew, återigen.
Nu är det sluuut på veckan, det är dags för fredagsmyyyyys. Yaaay.
Här har ni en sån där venorezajuca, men lite söt är den ändå. Ett krav jag har på the man I marry är att han har en fin röst, så att han kan sjunga mig till sömns varje natt, haha. Sasa Kovacevic har en skithet röst. Fan, jag måste slänga in en till låt bara för det. För att ni ska höra hans looovely glas.. sen är han sockersöt också när han ler. M-hmm, come to momma. Ali ne budite skrti (?), lyssna på båda. Wallahi.
Srećo, srećo, srećo moja..
In 1969 Silvana Armenulić and Toma Zdravković sang in the same group, and Zdravković, to express his gratitude to her for helping him out, wrote the song
"Šta će mi život".
"We met a lot, in different towns of Yugoslavia, and in 1969, we sang in the same band. I was already a well known and requested composer. She was completely down. She was depressed all the time and wanted me to write her a song. But what? All of my songs were inspired by my sympathies and love-life, but we were good ol' friends. I had no inspiration. Until one day, I went drinking with my friends, we were drunk for 3 days in a row, and the fourth day I woke up at a hotel, went down to the lounge, ordered a cup of coffee and just like that, I was hungover and wrote "Šta će mi život". I recorded the song in the studio and wanted to use it for a festival coming up, but when she heard it, she wanted to have it. And what could I do? It was her song, inspired by her life, and her problems. I gave her the song and it was a bingo. I wish I had never written it. She died 7 years later, it was like the song came true.."
Ti si najbolja kad si slobodna.
"I am involved in a freedom ride protesting the loss of the minority rights
belonging to the few remaining earthbound stars.
All we demanded was our right to twinkle."
- Marilyn Monroe -
Ljubav, to je glad neutaživa.
Plemenita, moćna i samoživa.