And have you tell me which ever road I choose you'll go...
Fem månader. Fem alldeles underbara, mysiga, roliga, allvarliga, känslosamma månader. Det firar vi idag. Och dagen till ära fick jag en stor blombukett med rosor, liljor och något som ser ut att vara gigantiska fredskallor. Satt och pluggade inför nästa fredags tenta när det ringde på dörren. Och eftersom jag är en mes och hatar att öppna dörren när någon kommer oanmäld (speciellt när jag fortfarande sitter i pyjamas och fågelbofrisyr) så sket jag i att öppna. Då hörde jag hur nyckeln vreds om i dörren. Puuhh. Och där står min fina älskling i sin vit-marinblå-randiga mössa. Stvarno ga ne dam.
Och nu känns det som att tiden hinner ikapp oss. Redan för länge sedan sa vi hela tiden hur det kändes som om vi alltid hade varit med varann - i all evighet - och nu känns fem månader som en rätt så stabil siffra. Den motsvarar det vi har upplevt och gått igenom tillsammans.
Så idag är det en massa plugg som står på schemat. Jag erkänner, jag hade kunnat vara mycket mer effektiv idag (jävla facebook, jävla youtube, jävla mail, jävla bloggar.. jag blir så distraherad!) men i morgon får jag se till att ta mig själv i kragen. Och ikväll, när T är borta och tränar. Nu ska jag nämligen in till stan, osminkad, och köpa mig en foundation. Har klämt ut den allra sista droppen och ingenting finns kvar. Ett par boots hade heller inte suttit fel, då jag har lyckats förstöra (läs: slita av sulan) på två par under en månad. Antingen är det jag som är smotana som fan, eller så suger kvalitén. Eller så är det en fin kombination av båda, vem vet. Jag skulle tippa på det förstnämnda, dock, eftersom jag så sent som igår lyckades hälla ut en hel kopp med kaffe i sängen på Ts sida. Han var snabb med revansch och hällde i sin tur ut en kopp te på vår fina vardagsrumsmatta. Tur för honom att teet var genomskinligt, eller att det inte var kaffe, för mattan är ljus och jag är inte på humör för att ribati cilime som en förtryckt kvinna. Ha ja.
Nej, nu ska jag gå och ta på mig den tjockaste tröja jag har (och leggings under jeansen, holla) och bege mig mot stan. Foundation, boots.. och eventuellt nån snygg klänning. Bara för att. Jag är besatt av klänningar, ne znam vise ni koliko ih imam. Men en till kan inte skada. Och så ska jag handla saker till middagen, som ännu är okänd. Ska tjuvtitta i andras korgar för att få lite inspiration. Eller så snor jag helt enkelt någon annans fullproppade korg, betalar för varorna och så är problemet ur världen, haha. Puss!
Nej, nu ska jag gå och ta på mig den tjockaste tröja jag har (och leggings under jeansen, holla) och bege mig mot stan. Foundation, boots.. och eventuellt nån snygg klänning. Bara för att. Jag är besatt av klänningar, ne znam vise ni koliko ih imam. Men en till kan inte skada. Och så ska jag handla saker till middagen, som ännu är okänd. Ska tjuvtitta i andras korgar för att få lite inspiration. Eller så snor jag helt enkelt någon annans fullproppade korg, betalar för varorna och så är problemet ur världen, haha. Puss!

Kommentarer
Postat av: Jaza
Jag älskar din blogg och ditt alldeles egna sätt att uttrycka dig.. du sätter verkligen ord på känslor, som jag känner, för jag känner igen mig i så mycket du skriver. du verkar vara en helt genuin person Azra, forsätt med det du gör och sluta aldrig skriva om kärleken, och de känslor du beskriver.. jag känner mig träffad varje gång, och tänker på Honom i mitt liv.
Postat av: Azra
Jaza: Tack, tack, TACK fina du! Det är just såna här kommentarer som gör hela ens dag och sätter det största (och förmodligen löjligaste, haha) leende i ens ansikte. En av mina stora passioner är just att skriva och det finns inga ord som kan beskriva hur glad jag blir av att få höra något sånt här som du skriver. Tack återigen! Massor med kramar! :-)
Trackback